Vi satt på ett café i hundratjugo minuter tills jag nämnde att vi kanske borde gå en sväng. Han instämde och precis när vi kommit ut kom regnet från ingenstans och bara vräkte ner. 
Vi skrattade och började springa åt det håll där det fanns något som vi kunde skydda oss under. Vi satte oss ner, han la armen om mig och sa att han tyckte om det här.
Plötsligt satt vi i en hörna mitt i stan och tittade på himlen. Han kysste mina läppar lite för länge och nu kan jag inte riktigt släppa taget om honom.
(jag menar, han luktar ju så fruktansvärt gott)

Stod vid ett övergångsställe och väntade på att färgerna skulle ändras.
Plötsligt trillar någon in i mig och ber så hemskt mycket om ursäkt. Jag svara med att det inte gör så värst mycket. Men trots tystnad börjar han fråga hur jag mår och hur mitt liv ser ut.
Sen pratar vi likt vi har känt varandra i flera månader. Men vi träffades för bara två minuter sedan. 

Låg och lyssnade på en pojkes 17 åriga hjärta i några timmar. Tappade andan när han gjorde runda cirklar längs min rygg, och kysste mina ljusrosa läppar.
Skrattade åt vår dåliga humor när vi gick längs vattnet vid niotiden en lördagskväll. 
Log lite för mycket när han plötsligt skrev "(Jag tycker om dig)"