Ditt hjärta rusar förbereder terrordåd
Har ni varit med om det där?
Dagarna tonas ut och tankar som "det börjar bli bättre nu" åker förbi.
Det är inte lika tungt att andas längre och ibland tittar man åt andra håll.
Men plötsligt börjar du tänka på första gången ni träffades, kvällen när han la sin kavaj över dina axlar och pussade dig på kinden, när han presentera sig för sina vänner, och då han berätta för dig hur underbar du är.
I panik försöker du förstå vart det gick fel och varför du inte dök upp den där kvällen, eller bara det att du inte kämpade lite till när han väl pratade med dig.
Dagarna tonas ut och tankar som "det börjar bli bättre nu" åker förbi.
Det är inte lika tungt att andas längre och ibland tittar man åt andra håll.
Men plötsligt börjar du tänka på första gången ni träffades, kvällen när han la sin kavaj över dina axlar och pussade dig på kinden, när han presentera sig för sina vänner, och då han berätta för dig hur underbar du är.
I panik försöker du förstå vart det gick fel och varför du inte dök upp den där kvällen, eller bara det att du inte kämpade lite till när han väl pratade med dig.
Kommentarer
Postat av: Anonym
jag vet exakt vad du talar om.
Postat av: Sandra
Har varit med om samma sak.
Postat av: Sandra
Sv: När man släpper taget och börjar leva igen. Men det är lättare sagt än gjort.
Postat av: Larissa
Du har en så känslostark blogg! Avundas dig som kan skriva om dina känslor på detta sätt.
Svar:
None None
Postat av: j
Du satte precis ord på mina exakta känslor som jag haft i över ett år nu. Och även om jag egentligen inte alls tror på orden "det blir bättre" så måste man ändå hoppas att det blir bättre, för det är för jobbigt att andas annars.
Trackback