Hej S. Jag saknar dig. Jag saknar vår måndagskväll när vi dansa långt ut på natten. Om jag kunde hade jag stannat där tills de kasta ut mig. Det finns så mycket jag vill ge dig, det ligger och trycker i bröstkorgen på mig, och allt du behöver göra är att säga ja. Men det gör du inte. För du lever vidare med ditt fullspäckade vardagsliv där jag inte får plats. Egentligen vill jag inte begära något av dig, men dina anledningar att det inte kunde bli vi är inte tillräckligt starka för mig, för att jag ska kunna gå vidare med mitt vardagsliv. Det är nog därför jag fortfarande hoppas, eftersom du sa att saker skulle lugna ner sig efter du åkt flak och sprungit runt med vit mössa. För det är en månad dit, och hade du bara bett mig hade jag väntat flera för din skull. 

P.s. Kommer du ihåg vad du viskade till mig fredagskvällen du bjöd hem mig till dig? De orden är som tinnitus i mitt huvud.