Våga inte komma nu och säg att du ska ha det som du nu aldrig kommer få. 

 

Men jag kan sakna K ibland. När jag sitter på tåget och lyssnar på låten jag alltid lyssnade på när jag åkte tåg till honom. Stunderna när han visade mig för nya vänner, han var så stolt och talade om för dem hur bra jag var, när jag stod bredvid. Eller torsdagskvällen när vi somna någonstans långt ner i Skåne och han knappt släppte taget om mig mig när jag skulle gå klockan sex på morgonen. Då vi satt i varandras famnar i duschen och inte sa någonting, bara lät vattnet rinna längs varje kroppsdel.

 

Då saknar jag honom.