Ni kanske minns när jag en gång berätta om pojken som tyckte om mig lite mer än jag tyckte om honom. Saken är den att jag har försökt förklara för honom ett antal gånger att det inte kommer bli vi, men han ger sig inte. Däremot vill jag inte stänga ute honom helt eftersom vi är väldigt bra vänner och har riktigt roligt ihop.

 

Han var här i förrgår. Det var veckor sedan vi träffades, jag har inte velat för jag har varit rädd att han ska försöka något. Men det gick bra. Vi satt med ett avstånd, pratade och skrattade. Men ibland tittar han på mig sådär ni vet. Den blicken vi själva brukar ha när det slår lite extra för någon. Och det är verkligen hemskt att det är jag som är den "elaka" i den här situationen, för rollerna brukar alltid vara ombytta. Det är alltid jag som tycker om mer, men inte den här gången.