vi tänker inte längre, vi bara är

 
Vi spendera tjugofyra timmar tillsammans med klassen i fyra dagar.
Vilket gjorde lite känslokaos här och där.
Men det känns som att vissa saker har förändrats, vilket ni snart kommer få läsa här.

doft av oro


Vilken jävla röra

Det är fredagskväll och hela klassen är samlad. Hon har röda läppar, svart hatt, jeansdräkt och glasögon, för att det var hipster tema. Hon kommer dit och möter honom, han sitter i hennes knä och dom byter dricka. Plötsligt sätter han på deras låt som dom dansar vals i vardagsrummet.

Inom kort befinner dom sig på ovanvåningen där samtal börjar spåra ur. Hon försöker få fram orden, försöker förklara att det är något mellan dom men varken han eller hon nämner något. Istället förstör någon deras samtal och han försvinner bort från ovanvåningen.

Hon tänker på pojkvännen, känner sig hemsk, hur fan kan hon vara tillsammans med någon som hon verkligen tycker om samtida som hon börjar falla för någon i sin jävla gymnasieklass.

Klockan är nu snart halv tre på natten och flickan sitter i bilen påväg hem. Hon är onykter och så jävla förvirrad.
Eftersom hon nu precis erkänt för sig själv att hon har känslor för honom i sin gymnasieklass, fastän hon är någon annans


nollett trettiosju

Klockan är över halv två på natten. Jag är sådär härligt mycket full. Hos honom, på klassfest.

Och jag tror att jag tror att jag har fått känslor för honom. Vilket gör mig till världens sämsta flickvän.
Men så får det vara,


vi kommer springa in i väggen och tappa andan

Så vi kallar oss för "halvfullt och halvtomt" för vi har de bästa ordvitsarna. Du kallar mig "bästis", förmodligen för att det är det starkaste du kan säga.
Sen låtsas vi som att där inte finns något alls mellan oss. För det vore konstigt, för jag har honom, och du hade henne.

Betoning på hade.


om jag var virrig då, vad kommer jag vara sen?

Borde snart ta tag i dom sista fem kilona.
Tror aldrig någon kommer vara nöjd, men fem kilo till var målet.
Jag tog åtta förra året. Nu är det bara dom sista kvar.


lämna inte hela dig själv, spara en bit

Vi stod tätt intill varandra, han och jag. Vi sa ingenting, rörde oss inte.
Han tog tag om min hals och kysste mig, jag putta bort honom.
"trodde inte du skulle bli förvånad".

Det var jag inte.
Men det här var ju bara en dröm


RSS 2.0